HAMMARÖ: Betalas med bruttolöneavdrag

Systemet med hyrköp av datorer har funnits länge. Nu tar Hammarö kommun samma idé och för över den till miljöbilar. Alla kommunalt anställda ska erbjudas att hyra en bil – till ett bra pris.

Källa: NWT

33 kronor. Det kostar det, minst, att köra en mil. Det visar den senaste kostnadskalkylen från Motormännen. Men milkostnaden är ofta betydligt högre än så. Såväl 40 som 50 kr är inte ovanligt. Samtidigt ligger den skattefria milersättningen kvar på löjligt låga 18 kronor och 50 öre per mil.

De flesta företag är visserligen mer generösa än så, ersättningen kanske ligger på både 30 och 35 kr milen, men efter att skatten är betald återstår 27 av de 35 kronorna. Och, som vi fått lära oss av Motormännen, så räcker det bara för att köra sju, kanske åtta, kilometer.

Detta är inget nytt fenomen, och många anställda känner sig mer eller mindre tvingade att ställa upp och använda den egna bilen i tjänsten, mot en viss ersättning, som i praktiken innebär att den anställde subventionerar tjänsteresorna med egna pengar. Med höga, och ökande, kostnader kommer motståndet att öka bland de anställda att använda den egna bilen i tjänsten.

Och det är inte bara kostnaderna som ökar, utan även osäkerheten om hur mycket bilen faktiskt kommer att kosta när allting är betalt, och det vet man ju inte förrän bilen är såld igen. Redan nu utgör värdeminskningen ungefär hälften av kostnaden i Motormännens kalkyler. Och på begagnatmarknaden bara fortsätter restvärdena att rasa. Idag vet ingen vad bilen är värd när det är dags att byta in den.

Men sedan ett par år finns det ett bra alternativ, där företaget tar ett större ansvar för sina transporter utan att kostnaderna måste öka. Personalbilen.

Trots det osäkra andrahandsläget, som naturligtvis även belastar leasade företagsbilar, är räntorna nu så låga att finansbolagen kan erbjuda attraktiva personalbilserbjudanden. Naturligtvis måste finansiären täcka sina risker för det osäkra andrahandsvärdet, men det är en kostnad som företaget betalar utslaget över hela avtalsperioden, med skattade pengar och där den anställde är med och betalar. Det ger trygghet för både företag och anställda, och inga obehagliga restvärdesöverraskningar vid slutet av avtalstiden.

En baksida med att personalbilen blivit populär, är att det dyker upp en del lycksökare på marknaden, enligt principen ”många känner sig kallade men få är utvalda”. Flera av de etablerade finansbolagen erbjuder idag finansiering och hantering av personalbilar, och att välja något av dem som partner är en klar fördel för företaget jämfört med någon oetablerad lycksökare.

Källa: Smartmedia

Erbjudandet lämpar sig bäst för dem som inte har bil idag. Dels för att det oftast inte är lönt för den anställde att byta in sin privatägda bil, dels för att personalbilen inte kan ersätta den behovs- eller befattningsbaserade tjänstebilen. Lite hårddraget kan man säga att, ur företagets synvinkel, den perfekta personalbilsföraren är en anställd med 500-600 mils tjänstekörning, som av någon anledning har behov av en ny bil, som kan vara en personalbil.

Det visar sig att många personalbilar klassas som miljöbilar, vilket har sina fördelar ur klimatsynpunkt men kanske ännu mer ur ekonomisk synvinkel. Det handlar om bland annat trängselskattebefrielse, förmånsnedsättning och bränslesubventioner. Men se upp! Enligt liggande förslag ska miljöbilar som levereras efter årsskiftet tvingas betala trängselskatt precis som alla andra. Det kommer säkert att påverka både de anställdas intresse av miljöbil och restvärdesutvecklingen för dessa bilar. Från att ha varit ett begrepp på marknaden för bara något år sedan, håller personalbilen på att mogna. Uppläggen, erbjudandena och aktörerna blir alltfler, samtidigt som personalbilen idag marknadsförs som en färdig produkt och inte bara som något vi måste erbjuda eftersom de andra bolagen också verkar göra det.

Men det finns fortfarande en del fallgropar den som funderar på att erbjuda sina anställda personalbil måste undvika. Även om kostnaderna i första hand ska bäras av den anställde, så är det företaget som tecknar avtal med leverantören och som därför också tar risken om avtalet bryts, exempelvis vid uppsägning eller till och med att den anställde byter befattning och helt plötsligt blir erbjuden en splitterny förmånsbil. Här gäller det alltså för företaget att se till att avtalet omfattar någon form av ”trygghetsförsäkring”, om begränsar företagets risk.

Andra fallgropar döljer sig bakom den förmenta trygghet som kunden känner vid den operationella leasing som de flesta personalbilar finansieras med. Känslan av trygghet skapas med bland annat en klart definierad räntesats och ett garanterat restvärde. Men som vanligt är det så att man vet inte hur mycket bilen kostar förrän det är dags att lämna tillbaks den. Då gäller det att avtalet omfattar även sådant som hur mycket övermilen kostar, vad ”normalt slitage” innebär och hur leverantören förväntar sig att bilen ska se ut vid återlämnandet, samt hur mycket det kostar att lämna tillbaka bilen i förtid eller behålla den längre än vad avtalet anger. Om detta inte omfattas i avtalet, så kan man räkna med att det blir dyrt. Hur dyrt? Ja, i värsta fall är det upp till leverantören att bestämma det.

Källa: Smartmedia