Skatteverket upptaxerade en man som haft tillgång till sitt företags bilar. Motivationen var bl.a att mannens privata bilar inte lämpar sig för vardagligt bruk.

Enligt Skatteverkets bedömning går bolagets bilar att använda även privat.
Då mannens egna bilar, en veteranbil samt ett antal sportbilar, inte lämpar sig för vardagligt bruk föreligger det enligt Skatteverket orsak att tro att mannen använt företagets bilar privat i mer än ringa omfattning.

Skatteverket upptaxerade såväl mannens bilförmån som milersättning.

Eftersom körjournaler saknades uppskattades den privata körsträckan till en schablon.

Länsrätten i Vänersborg delade Skatteverkets bedömning och avslog mannens överklagande. Kammarrätten i Göteborg gör samma bedömning som länsrätten.

Källa: Dagens Juridik

Kammarätten går emot Skatteverket och medger jämkning av förmånsvärdet till 50 procent på grund av bilens dåliga skick. En person har av Skatteverket blivit påförd bilförmån. Skatteverket säger att varken personen ifråga eller det bolag där personen är företagsledare i har fört någon körjournal. För att stryrka att bilen använts i verksamheten har personen lämnat in fotografier, vilka har visat att bilen inte varit i gott skick. Rost förekom, ena däcket var platt och inredningen sliten. Personen äger två privata bilar. Personen själv menar att han haft en övernskommelse med Skatteverket om att bilen inte var lämplig som privatbil utan utmärkte som den transportbil den var anskaffad för.

Juridisk oenighet
Länsrätten gjorde bedömningen att personen haft dispsitionsrätt till bolagets bil. Det föreligger därmed en presumtion för att bilen har använts för privat bruk i mer än ringa omfattning. Körjournalen har ej förts och det har ej varit några hinder att använda bilen privat. Förutsättning finns om att påföra bilförmån. Frågan är om det enligt Länsrätten finns synnerliga skäl som medför att värdet av bilförmån skall jämkas. Länsrätten finner i motsats till Skatteverket att bilen torde ha karaktär av av arbetsredskap, då den i stor utsträckning använts till transporter. Vidare säger Länsrätten att bilen sunes ha varit i dåligt skick. Förmånsvärdet för bilen bör justeras till 50 procent. Synnerliga skäl kan enligt lagtexten vara om bilens använts som arbetsredskap eller att det finns liknande omständigheter. Skatteverket överklagade Länsrättens dom till Kammarätten i Göteborg. Kammarätten går på Länsrättens linje gentemot Skatteverket och fastställer att jämkning skall ske till 50 procent av förmånsvärdet.

Källa: Tjänstebilsfakta

Om din arbetsgivare håller med fri parkering eller fri garageplats för din privata bil på arbetsplatsen så är detta i princip en skattepliktig förmån för dig.

Har du en egen parkeringsplats blir du beskattad för dispositionsrätt till platsen oavsett om bilen står där alla dagar eller inte.
 
Om du inte har en egen parkeringsplats blir du bara beskattad för förmånen de dagar du parkerar bilen där.

Hur ska förmånen värderas?
Förmånen ska värderas till marknadsvärdet, dvs. vad du skulle ha fått betala för att hyra parkeringsplatsen.

Om du kan parkera gratis på likvärdiga platser, nära de platser som din arbetsgivare håller med, blir det inget förmånsvärde att beskatta.

Fri parkering när du använder din egen bil i tjänsten
Använder du din privata bil för tjänsteresor gäller särskilda regler. Om du

kör minst 160 dagar under året och kör minst 300 mil uppkommer ingen förmån.

kör minst 60 dagar, men mindre än 160 dagar, och kör minst 300 mil beräknas förmånen endast för det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.

Undantag
Om du har bilförmån och har fri parkering vid arbetsplatsen så beskattas inte förmånen särskilt.

Detta gäller oavsett om du använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat.

Källa: Skatteverket

Miljöbil
Med miljöbil avses bil som är

utrustad med teknik för drift helt eller delvis med miljövänligare drivmedel än bensin och diesel, eller med el.

Det vanliga är att en miljöbil kan drivas både med bensin och ett miljövänligare drivmedel. Det krävs då inte att bilen faktiskt drivs med det miljövänliga drivmedlet utan nedsättning görs utifrån bilens utrustning.

Arbetsgivaren gör nedsättningen av förmånsvärdet på miljöbilar
Arbetsgivaren kan själv, utan särskild ansökan till Skatteverket, sätta ned förmånsvärdet för miljöbilar.

Bilar som omfattas är:

elbilar, elhybridbilar och gasdrivna bilar (ej gasol). För en sådan bil ska förmånsvärdet bestämmas till 60 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättning får göras med högst 16 000 kronor för helt år.

alkoholdrivna bilar. För en sådan bil ska förmånsvärdet bestämmas till 80 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättning får göras med högst 8 000 kronor för helt år.

Reglerna är tidsbegränsade och nedsättningen gäller till och med inkomståret 2011.

Exempel
En miljöbil som kan drivas med etanol har ett nybilspris på 250 000 kronor, vilket enligt huvudregeln ger ett förmånsvärde på 41 400 kronor (2009).

Motsvarande bensin- eller dieseldrivna bilmodell har ett nybilspris på 220 000 kronor, vilket ger ett förmånsvärde på 38 100 kronor (2009).

Arbetsgivaren får använda ett förmånsvärde på endast 80 procent av 38 100 kronor för miljöbilen, dvs. 30 500 kronor (justeringen överstiger inte 8 000 kronor).  Detta lägre värde används sedan som underlag för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och tas upp på kontrolluppgift för att ligga till grund för den anställdes taxering.

Källa: Skatteverket

1 Sammanfattning

Förmånsvärdet för bilförmån får justeras till 50 % om en anställd har delad dispositionsrätt till en förmånsbil så att han endast kan utnyttja bilen under halva tiden, t.ex. varannan dag eller vecka.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit hur förmånsvärdet av bilförmån ska beräknas om två anställda ”delar” på en förmånsbil på så sätt att båda kontinuerligt använder bilen privat med den begränsning som den delade dispositionsrätten medför. Varken lagtext, förarbeten eller rättspraxis besvarar frågan om hur förmånen ska värderas i sådant fall.

3 Gällande rätt m.m.

Förmån av att få disponera en bil för privat bruk är skattepliktig enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. En anställd som får disponera arbetsgivarens bil i mer än ringa omfattning ska beskattas för bilförmån. Värdering av förmånen görs enligt 61 kap. 5-11 §§ IL och förmånsvärdet ska enligt 18-19 b §§ justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.

Som synnerliga skäl att justera värdet nedåt räknas bl.a. att bilen används som servicebil med fast inredning, som taxibil med olika förare eller att det finns andra liknande omständigheter. Justering av förmånsvärde kan således aktualiseras när möjligheten att disponera bilen privat är påtagligt begränsad.

Om arbetsgivaren efter ansökan fått beslut om justerat förmånsvärde enligt 9 kap. 2 § skattebetalningslagen ska detta värde användas vid beräkning av underlag för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och i kontrolluppgiften.

4 Skatteverkets bedömning

Enligt Skatteverkets bedömning är den omständigheten att två anställda delar på en förmånsbil så att de i princip använder bilen under halva tiden vardera, inklusive ledig tid på kvällar, helger och semesterledighet etc. exempel på synnerliga skäl som bör medföra justering av förmånsvärdet.

Utgångspunkten är i dessa fall att en förmånsbil sammantaget endast bör medföra ett fullt förmånsvärde, även om bilen fortlöpande nyttjas privat av flera anställda. Förmånsvärdet bör fördelas jämnt mellan de anställda som nyttjar bilen privat. Om som exempel två anställda vill dela på dispositionsrätten till en förmånsbil bör justering ske till vardera 50 % av fullt förmånsvärde.

Som underlag för ansökan om justering redovisar arbetsgivaren de anställdas avsikt att dela dispositionsrätten. De anställda ska i förekommande fall meddela arbetsgivaren ändrade förhållanden som kan påverka justeringen.

Om arbetsgivaren även tillhandahåller drivmedlet ska drivmedelsförmånen beräknas separat för respektive anställd. De anställda måste då föra löpande noteringar så att de varje månad kan fördela privatkörningen (antal km) mellan sig.

Källa: Skatteverket

I normalfallet:

- om du kör 3 000 mil eller mera i tjänsten med förmånsbil under kalenderåret. Du har då möjlighet att få en lägre bilförmån (75 % av värdet).

I första hand är det din arbetsgivare som ska sätta ned bilförmånsvärdet. Om inte detta görs har du själv möjlighet att begära nedsättning av bilförmånsvärdet i din inkomstdeklaration. Det kan också bli aktuellt om du haft två eller flera arbetsgivare och körsträckan i tjänsten under kalenderåret inte uppgått till 3 000 mil eller mera hos någon av arbetsgivarna.

- om du har fritt drivmedel i samband med bilförmån.

Det är för dina privata resor som du blir beskattad för drivmedelsförmån.
Kan du inte visa hur mycket du har kört i tjänsten blir du förmånsbeskattad för allt drivmedel.

Vem ska deklarera bilförmån?
En ofta förekommande fråga är om det är en bilförmån eller inte, och hur en arbetsgivare eller anställd ska kunna visa att bilen inte använts för privata resor. Ett sätt att visa att en bil inte används privat kan vara att föra en körjournal.

Skatteverket gör dock en samlad bedömning av de olika omständigheterna i varje enskilt fall så det är inte säkert att enbart en körjournal är tillräcklig för att undgå bilförmån.

Vad ska det stå i en körjournal?
- Mätarställning vid årets början
- Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan startade
- Syftet med tjänsteresan
- Vilka orter/företag/ “kontaktpersoner” du besökt
- Hur många kilometer du kört
- Datum, klockslag samt mätarställning vid hemkomsten samt var tjänsteresan avslutades
- Mätarställning vid årets slut Kom ihåg att skriva körjournalen löpande!

Bra att notera är också antal liter bränsle och pris när du tankar. Då är det lättare att beräkna värdet av den privata körningen.

Är du företagsledare i fåmansföretag bör du alltid skriva upp både tjänsteresor och privatresor.

Vilken typ av körjournal kan jag använda?

Bunden bok
Det vanligaste sättet att föra en körjournal är att köpa en bunden bok i bokhandeln eller på en bensinmack.

Obs! Du bör kontrollera att boken som du tänker använda har plats för alla de uppgifter som nämns ovan under rubriken “Vad ska det stå i en körjournal?”

Elektronisk körjournal
Elektronisk körjournal räknas inte som sådan extrautrustning som höjer bilförmånsvärdet.
En elektronisk körjournal som bygger på övervakning genom GPS-teknik anses integritetskränkande enligt beslut av Datainspektionen. En arbetsgivare som vill använda sådan teknik för att visa hur ett tjänstefordon används kan därför behöva samtycke från berörda anställda.

Vad är en elektronisk körjournal?
Det är en elektronisk enhet som kopplas in i bilen. Den registrerar automatiskt samtliga körningar, både privata och tjänstekörningar. På marknaden finns det modeller som via knapptryckningar markerar om körningen är privat eller tjänstekörning.

Med lämpliga intervall “tankar” du över informationen till en vanlig dator, och du kompletterar då körjournalen med information om start/stopp ort samt ärende. Sedan skriver du ut den kompletta körjournalen.

Det finns också modeller som ger information om den faktiska drivmedelsförbrukningen. Detta kan vara viktig information t.ex. om bilen har högre bränsleförbrukning på tjänsteresorna än vid privatkörningen. Det kan vara fallet om bilen i tjänsten som regel körs med släpvagn eller är tungt lastad.

Förmånsvärdet för drivmedel ska grunda sig på den faktiska bränsleförbrukningen vid privatkörningen.

Källa: Skatteverket

Beräkning av drivmedelsförmån
Om arbetsgivaren bekostar drivmedlet för privatkörningen uppkommer en skattepliktig förmån utöver själva bilförmånsvärdet. Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är marknadsvärdet, d.v.s. normalt arbetsgivarens faktiska kostnad för drivmedlet inklusive moms.

Vid beräkning av skatteavdrag och vid redovisning på kontrolluppgift ska marknadsvärdet dock räknas upp med faktorn 1,2. Om marknadsvärdet för en liter bensin är 12 kronor beskattas den anställde för ett förmånsvärde på (12 kronor x 1,2 =) 14,40 kronor.

Redovisning av drivmedelsförmån
Utgångspunkten är att den anställde ska beskattas för allt drivmedel som förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under beskattningsåret och att arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på samma underlag. Om den anställde använt bilen för tjänsteresor och på ett godtagbart sätt kan dokumentera dessa ska endast förbrukningen för resterande körning (privatkörningen) beskattas. En noggrant förd körjournal är det bästa sättet att visa omfattningen av tjänsteresorna.

Normalt ska en förmån beskattas den månad den erhållits. För drivmedelsförmån gäller av praktiska skäl ett undantag från denna princip. Drivmedelsförmån anses ha uppkommit månaden efter den månad då bilen tankades. Bakgrunden är att arbetsgivaren normalt får fakturan från bensinbolaget månaden efter tankningen.

Exempel:
Under mars 2009 har en anställd kört totalt 300 mil med förmånsbilen. Körjournalen visar att av dessa är 200 mil tjänstekörning. Enligt bensinfaktura som kommer till arbetsgivaren i april har bilen tankats för 3 600 kronor under mars.

Vid löneutbetalningen i april ska underlaget för skatteavdraget för förmånen beräknas till (3 600 kronor x 100/300 = 1 200 kronor) x 1,2 = 1 440 kronor.

I skattedeklarationen för april, som lämnas 12 maj, redovisas förmånen med 1 200 kronor som underlag för arbetsgivaravgifterna.

På kontrolluppgiften som lämnas i januari 2010 ska förmånen redovisas med 1 440 kronor.

Källa: Skatteverket

Vad är bilförmån?
En skattepliktig förmån uppkommer om du för privat bruk utnyttjar bil som du får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Om arbetsgivaren dessutom tillhandahåller drivmedlet för den privata körningen ska även det beskattas.

Värderingen av bilförmån bygger på schabloner. Hur beräkningen görs framgår av Skatteverkets meddelande. Förmånsvärdet ska motsvara den inbesparing en genomsnittlig förmånstagare gör genom bilförmånen jämfört med att äga bilen själv. Schablonreglerna omfattar både personbilar och lätta lastbilar och förmånsvärdet beräknas utifrån bilens nybilspris. Justering (jämkning) av förmånsvärdet kan i vissa fall medges enligt särskilt beslut av Skatteverket bl.a. för lätt lastbil, servicebil och taxi. Arbetsgivaren kan alltså inte själv besluta om justering av förmånvärdet. Det är endast om du har kört mer än 3 000 mil i tjänsten per år som du själv eller din arbetsgivare kan minska det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet till 75 procent.

Du räknar enkelt ut förmånsvärdet med vårt program för bilförmånsberäkning.

Det blir ingen skattepliktig förmån om bilen endast används privat “i ringa omfattning”. Med detta menas att bilen under hela året körs privat vid högst 10 tillfällen och högst 100 mil. För att en skattepliktig förmån inte ska uppkomma krävs att båda dessa förutsättningar är uppfyllda. Även resor till och från arbetet  med arbetsgivarens bil räknas normalt som privata resor.

Vid beräkning av förmånsvärdet under del av år anses varje påbörjad månad eller del av månad som en hel månad. Vid byte av bil under en månad beräknas förmånsvärdet efter den bil som disponerats längst tid under månaden.

Bilförmån eller ej?
Om du som ägare eller anställd i ett företag har dispositionsrätt till en bil måste du för att undvika bilförmån kunna visa att bilen endast använts privat i ringa omfattning. Detta görs vanligen med en detaljerad körjournal, men även bilens skick och det privata bilinnehavet kan vägas in i bedömningen. Vilka uppgifter som bör finnas i en körjournal framgår nedan.

Körjournal
Mätarställning vid årets början och slut.
Mätarställning vid varje tjänsteresas början och slut.
Datum, färdväg och antalet kilometer för varje tjänsteresa.
Besökt företag/person eller syftet med resan i övrigt.

Nybilspris
Beräkningen av förmånsvärdet grundas på bilens nybilspris. Med nybilspris menas det pris bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. I normalfallet ska det av Skatteverkets fastställda nybilspriset användas.

Saknas fastställt introduktionspris, t.ex. för bil som är direktimporterad, används det pris som bilen kan antas ha haft om den introducerats på den svenska marknaden. Till nybilspriset lägger man sedan värdet av bilens extrautrustning.

Exempel:

Fråga: Vi har köpt in en ny bil till företaget. Den introducerades nyligen på marknaden. Skatteverket har därför ännu inte fastställt något nybilspris. Hur gör jag nu som arbetsgivare?

Svar: Du ska ta det priset som generalagenten eller motsvarande rekommenderar som marknadspris, när du beräknar arbetsgivaravgifter och drar preliminär skatt. Detta värde gäller till dess att Skatteverket har fastställt ett nybilspris.

Sexårsbilar
För bilar som är sex år eller äldre och har ett lågt nybilspris gäller en särskild regel. För inkomstår 2008 gäller detta bilar av årsmodell 2002 eller äldre. Man summerar nybilspriset med värdet av extrautrustningen som vanligt, men summan får inte understiga fyra prisbasbelopp. Under 2008 är lägsta möjliga nybilspris för en sexårsbil därför 164 000 kronor. Något tillägg för extrautrustning ska inte göras när denna regel används.

Omfattande tjänstekörning
För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår reduceras förmånsvärdet till 75 procent av fullt värde. Reduktionen görs vid skatteavdrag, beräkning av arbetsgivaravgifter och på kontrolluppgift. Det krävs inte något beslut av Skatteverket för att arbetsgivaren ska få göra denna reduktion.

Observera att tjänstekörningen måste uppgå till minst 3 000 mil hos arbetsgivaren i fråga under kalenderåret för att denne ska få använda det reducerade förmånsvärdet. Vid årets början, eller när någon får förmånsbil under året, måste arbetsgivaren göra en bedömning om körsträckan i tjänsten kan antas uppgå till minst 3 000 mil.

Om arbetsgivaren inser att tjänstekörningen under året kommer att understiga 3 000 mil och bilförmånen för tidigare månader ändå reducerats måste rättelse göras, t.ex. i nästa skattedeklaration. På kontrolluppgiften ska oreducerat värde anges.

Det kan förekomma att någon haft flera anställningar under året och att han hos respektive arbetsgivare inte uppnått en tjänstekörning på 3 000 mil men att denna körsträcka uppnås sammanlagt hos arbetsgivarna. Den anställde har då möjlighet att i sin inkomstdeklaration begära reduktion av bilförmånen till 75 procent.

Justering för lätta lastbilar
För lätta lastbilar gäller samma regler som för personbilar. För lätta lastbilar som är utrustade på ett sådant sätt att den privata användningen avsevärt begränsas kan arbetsgivaren få ett beslut om justerat nybilspris. Detta kan t.ex. gälla lastbilar med endast två säten och flak eller fordon med fast inredning som försvårar privat användning.

Justering för servicebilar
Förmånsvärdet kan sänkas även för den som kör en personbil om arbetsuppgifterna kräver stort lastutrymme eller fast utrustning i bilen så att möjligheterna att utnyttja bilen privat minskar. Om utrustningen inte är fast bör den vara tung eller kräva stort utrymme och vara svår att lasta ur för att förmånsvärdet ska justeras. Detta kan t.ex. gälla installations- och distributionsbilar.

Frågan har prövats av Regeringsrätten (dom 30 maj 2000, mål nr 652‑1998). Ett bolag hade kombibilar som användes av servicetekniker både i tjänsten och privat. Bilarna var lastade med tung och skrymmande utrustning som upptog bilarnas hela lastutrymme och baksäten. Utrustningen hade en genomsnittlig vikt på ca 200 kg och bestod av ett stort antal artiklar och verktyg. Bolaget hävdade att det tog ca 45 minuter att lasta i och ur utrustningen. Regeringsrätten bedömde att den utrustning som medfördes i servicebilarna var så omfattande och så tidsödande att lasta i och ur att synnerliga skäl för jämkning fick anses föreligga. Förmånsvärdet för servicebilarna jämkades till 70 procent av fullt förmånsvärde.

Justering för taxibilar
Jämkning kan medges för taxibil som körs minst 6 000 mil under året och som körs av olika förare så att möjligheten att köra den privat på fritiden begränsas.

Källa: Skatteverket